Smutsiga Ögon

Teater, 2011, ,

Historien handlar om en man med ett oerhört framgångsrikt liv som reklamguru bakom sig men som drabbas av verkligheten när hans enda barn, en 17-årig dotter försöker ta livet av sig.

Den här historien skrevs ursprungligen av Rolf Börjlind och mig för teaterscenen men när Mikael Håfström såg föreställningenpå Scalateatern i Stockholm (dåvarande Scen OffSide) tyckte han att den var synnerligen lämpad för att filmas. Scenversionen var en timme och femton minuter lång och jag var ensam på scenen hela tiden. En psykoanalytiker som såg föreställningen uttryckte följande: ”det här var den optimala psykoterapitimmen, den här mannen gick igenom alla stadier man kan göra inom psykoanalysen, men med den stora skillnaden att han gjorde det på bara en timme…”

Flera år senare när jag hade varit konferencier på Guldäggsgalan kom det fram en man till mig och tackade mig för att jag hade förändrat hans liv. Han till och med uttryckte det som att jag hade ”räddat hans liv”. Jag studsade givetvis till och undrade vad han menade. Han berättade då att han hade varit och sett ”Smutsiga Ögon” och känt igen sig i mannen jag gestaltade. Om jag någon gång tvivlar på teaterns kraft så brukar jag påminna mig om den här historien.

Jag satte upp ”Smutsiga Ögon” återigen 2011 på Boulevardteatern i Stockholm. Den här pjäsen kommer alltid att vara svidande aktuell.